Översikt

"EMIL-standarden beskriver ett utbildningserbjudande som kan ges på olika sätt och vid olika tillfällen av en utbildningssamordnare. Standarden är generell och passar för alla utbildningserbjudanden inom alla utbildningsformer och nivåer, från grundskola till universitet och högskola. Standarden syftar till att strukturera information där informationen i sig vänder sig till den som vill börja studera och ska underlätta vid val av utbildning och utbildningsanordnare. Den används också av till exempel studie- och yrkesvägledare i arbetet med sökande."

SIS. 2019. EMIL-standarden. Hämtad 2019-01-14 från https://www.sis.se/emil

Informationsmodell

EMIL Attributlistor

Interaktionsmodell och transport

SIS standarddokumentet för EMIL-standarden kan ses som beskriver huvudsakligen en ren meddelandestandard och beskriver bara på en mycket hög nivå användningen av standarden för integration till och från NyA. Standarden innehåller inga delar som definierar interaktionsmodell eller kommunikationssättPå standardens SIS-hemsida finns dock länkar till dokumentation över hur EMIL-dokument kan hämtas och levereras till/från SUSA2-navet. Hämtning av information från SUSA2-navet görs med HTTP-anrop med relevanta filter. Leverans av EMIL-meddelanden görs genom att att SUSA2-navets konfigureras ,för varje leverantör, med en url till ett XHTML-dokument som i sin tur ska  innehålla länkar till respektive EMIL-dokument. Andra tilllämpningar av standarden utöver NyA-integration beaktas inte av standarden.

Interoperabilitet

Målgrupp

...

Den används vad som enkelt kan avgöras enbart i sverige Sverige inom utbildningsinformationssyften. EMIL standarden används idag inom antagningssystemet NyA och studiedokumentationssystemet Ladok, som båda faller under Universitets- och högskolerådet. Den används även av Skolverket, Folkhögskolor, Myndigheten för yrkeshögskolan, samt en mängd webbplatser.  Det finns ingen kontrekt färdig implementation att använda, men standarden är helt XML baserad och scheman finns att hämta, så den är enkelt att använda direkt med vanliga verktyg.

...

EMIL standarden etablerades december 2011, då en första versionen av standarden blev godkänd. Senaste uppdateringen av EMIL standarden är gjord 2014. Dock har en efterföljande standard EMIL2 släppts i 2014, som uppdaterades i april 2016. Den nuvarande versionen av standarden (som då är EMIL2) är SS10700:2013, 2.01.02. Det görs småändringar i vilka datafält som finns, samt vissa buggfixar. Dock har inga väsenliga uppdateringar skett sedan 2016, och inga dokumenterade ändringar sedan 20142013. Standarden kan anses stabil. Standarden måste anses att fortfarande vara under aktiv utveckling, då ny information om EMIL2 dykt upp under undersökningen. <<Det pratades om något nytt dokument, men det per länkade är från 2011?>>

Teknisk kvalitet

Det har kommit upp en remiss nyligen om standarden ska ändras något framöver med åtanke att det inte utvecklats på länge, men inget beslut är taget.

Teknisk kvalitet

Som varande en SIS-standard så uppfyller standarden de grundläggande kraven för en sådan standard. Dokumentationen som tillhandahålls består av tre delar

• EMIL standardens websida hos SIS
• SIS standarddokument
• EMIL-manual. Wiki med detaljerade beskrivningar av standarden.

Standardens beskrivning av den tekniska implementationen är i form av XML-scheman. Schemaimplemationen får sägas vara bra, med undantag för ett frågetecken kopplat till implematationen av extensions (se Utökningsbarhet)

Utökningsbarhet

I EMIL har man använt ett generiskt sätt att implementera utökningsbarhet. Varje entitet har sin egen extension-typ, men dessa har samma struktur (se bilden nedan).

...

Täckningsgrad i jämförelse med Ladok 3:s informationsmodell

Image ModifiedImage Added

Emil-standardens omfattning och syfte gör att den, på entitetsnivå, har en bristfällig täckning. För de entiteter som mappar mot Ladoks datamodell saknas det attribut vilket gör att användning av utökningar är nödvändigt.

Sammanfattning

Fördelar

• God teknisk kvalitet och väl dokumenterat
• Väl fungerande utökningsbarhet

Nackdelar

• Låg täckningsgrad på entitetsnivå i förhållande till behovet för integration med Ladok

Documents and references

...