Informationsmodeller och API:er inom högre utbildning

Projektet startas upp och avslutas under 2018

Ett allt viktigare område för lärosäten är hur affärsdata på lärosäten struktureras och exponeras. För svenska lärosäten är detta ett område som har fått specifik fokus i och med övergången till nytt studiedokumentationssystem - Ladok3.  Det finns stor erfarenhet av detta bland svenska lärosäten dock finns idag dock ingen samsyn hur det skall hanteras.

Projektets uppgift är att lägga en grund för att använda en gemensam standard inom utbildningssektorn i Sverige för informationsmodell och tjänstegränssnitt för att exponera data. Standarden kan baseras på en internationell standard som IMS Global – LIS/OneRoster (ref.[1]) alternativt inom sektorn en egendefinierad standard för Svenska förhållanden.

En viktig del i arbetet är att ta in erfarenheter från den kommande integrationen med lärplattformen Canvas (inom kort aktuellt för ett antal lärosäten). Erfarenheter från integrationsarbetet med Canvas generaliseras för att skapa en nationell modell som skall kunna användas i liknande framtida integrationsprojekt.

Sammanfattning

En sammanfattning skall tas fram för att diskutera slutsatser

Vart som kvarstår är att sammanställa resultatet. Gunnar skriver ett utkast och "vi" skriver "rent".

====================

Urval av standarder

Varför de valda standarderna?

Gemensamt beskrivningssätt

Som en del av analysen har de olika standardernas informationsmodeller beskrivits på ett gemensamt sätt i form av UML-diagram på entitetsnivå. För de olika enititerna har tillhörande attributlistor kopplats.

Täckningsgraden i förhållande till Ladoks informationsmodell har beskrivits på et gemensamt sätt i form av entitetsmappningar.

Analyskriterier

Som utgångspunkt för analysen definierades har sju analyskriterier definierats

• Informationsmodell
  • Beskrivning av standardens informationsmodell i form av UML-diagram på entitetsnivå samt tillhörande attributlistor. Informationsmodellen har sedan huvudsakligen använts för att bedöma standardens totala omfattning samt för mappning mot Ladoks informationsmodell.
• Interaktionsmodell och transport
  • Standardena har analyserats utifrån hur interfacen för de ingående entiterna definierats i form av interaktionsmönster (asynkron/synkron interaktion) samt val av transportteknologier. För synkrona interaktioner har även möjligheterna att hantera olika oprationer (create, read, update, delete) undersökts.
• Interoperabilitet
  • Interoperabiliteten har undersökts med tre huvudutgångspunkter
    • Målgrupp
      • Till vilken typ av organisationer riktar sig standarden?
    • Inriktning
      • För vilken typ av informationsmängder och informationsutbyten är standarden ämnad?
    • Utbredning
      • Hur stor spridning har standarden i form av  implantationer hos nationella och internationella lärosäten samt som standardinterface för standardsystem på marknaden
        
        
• Livscykel. Nuvarande status för standarden och utvecklingsgrad/potential
• Teknisk kvalitet
  • Val av teknologier och deras tillämpning samt dokumentationens innehåll och utformning
• Utökningsbarhet
• Täckningsgrad i jämförelse med Ladok 3:s informationsmodell

Analysresultat

Rekommendation

====================

Möjliga andra användningsfall

Bevarande av Ladok